❌

Normal view

Before yesterdayMain stream

Sweden Health system summary 2024

20 December 2024 at 13:44

Karta över Europa

I vÄrt uppdrag ingÄr att bedriva omvÀrldsbevakning och genomföra internationella jÀmförelser. Vi samarbetar bland annat med The European Observatory som Àr en organisation under VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO). Organisationen tar fram och samlar underlag för evidensbaserat beslutsfattande inom hÀlso- och sjukvÄrden. Vi medverkar bland annat till deras övergripande landbeskrivningar, Health Systems in Review (HiT) och till kortare sammanfattningar, Health system summary. De följer bÄda gemensamma mallar som gör att resultaten gÄr att jÀmföra mellan de ingÄende lÀnderna.

Den senaste landbeskrivningen av Sverige publicerades 2023: Sweden Health system review.

Nu har en ny sammanfattning tagits fram: Sweden Health system summary 2024. Den baseras pÄ 2023 Ärs landrapport, men innehÄller uppdateringar av viktiga datakÀllor och beskrivningar av den fortsatta policyutvecklingen fram till hösten 2024. HÀr beskrivs den senaste utvecklingen inom organisation och styrning, finansiering, vÄrdinsatser och vÄrdproduktion, centrala reformer samt hÀlso- och sjukvÄrdens övergripande resultat.

HÀr hittar du alla publikationer frÄn The European Observatory on Health Systems and Policies som rör Sverige.

LÀs mer om vÄrt internationella arbete.

Ett nytt regelverk för hÀlsodataregister (SOU 2024:57)

20 December 2024 at 12:37

Övergripande synpunkter

Myndigheten delar utredningens bedömningar och instÀmmer i utredningens förslag. PÄ en övergripande nivÄ uppfattar vi att utredningen för rimliga resonemang och belyser centrala omrÄden inom hÀlsodataregister som kan förbÀttras. TillgÄngen till hÀlsodata möjliggör en effektiv uppföljning av hÀlso- och sjukvÄrden som pÄ sikt gynnar patienter, brukare och medborgare. Det förutsÀtter dock att personuppgifter behandlas pÄ ett sÀtt som inte leder till skada för individen. Vi anser att utredningen gör en vÀl avvÀgd bedömning avseende nyttor och risker i behandlingen av personuppgifter i hÀlsodataregister, vilket Àven Äterspeglas i de förslag som lÀggs fram.

Vi ser positivt pÄ en ökad uppgiftsinsamling frÄn öppenvÄrden eftersom det ger bÀttre förutsÀttningar för att utvÀrdera och följa upp hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr sÀrskilt angelÀget att vÀntetider inkluderas som ett mÄtt i patientregistret. Vi ser Àven positivt pÄ insamlingen av uppgifter om rekvisitionslÀkemedel, eftersom det ökar transparensen och möjliggör uppföljning av lÀkemedelsanvÀndningen.

Synpunkter avseende definitioner och specifika förslag och bedömningar

Nedan redovisar vi vÄra synpunkter kring specifika förslag och bedömningar.

Om definitioner av hÀlso- och sjukvÄrd respektive vÄrdgivare i den föreslagna lagen och förordningen

Vi uppfattar att nÄgra definitioner i den föreslagna hÀlsodataregisterlagen med tillhörande förordning Àr otydliga. Syftet med den föreslagna lagen Àr att den ska bidra till ökad kunskap för att utveckla och förbÀttra hÀlso- och sjukvÄrden samt stÀrka folkhÀlsan (1 kap. 2 §). I lagen definieras vÄrdgivare som den som bedriver hÀlso- och sjukvÄrd (1 kap. 3 §).

Generellt brukar tandvÄrd inte omfattas av begreppet hÀlso- och sjukvÄrd eftersom tandvÄrd Àr begrÀnsat till insatser i munhÄlan (1 § tandvÄrdslagen [1985:125]). I förslaget om tandhÀlsoregister framgÄr dock att vÄrdgivare ska lÀmna uppgifter om patienters tandhÀlsa (7 kap. 4 § i den föreslagna hÀlsodataregisterförordningen). DÀr finns Àven en hÀnvisning till 1 kap. 2 § lagen (2008:145) om statligt tandvÄrdsstöd dÀr vÄrdgivare definieras som en fysisk eller juridisk person som yrkesmÀssigt bedriver tandvÄrd.

Sammanfattningsvis Àr det inte tydligt vad som avses med hÀlso- och sjukvÄrd respektive vÄrdgivare i den föreslagna hÀlsodataregisterlagen med tillhörande förordning. Det har betydelse för vem som Àr skyldig att lÀmna uppgifter till hÀlsodataregistren (3 kap. 1 § i den föreslagna hÀlsodataregisterlagen).

5.5.2 AvgrÀnsning i förhÄllande till huvudmannaskap och ansvar

Utredningen avgrÀnsar bort öppen vÄrd som tillhandahÄlls som en del av arbetsgivaransvaret enligt arbetsmiljölagen frÄn vidare analys. Vi ser dock ett stort vÀrde i att Àven dessa uppgifter samlas in, dÄ de innehÄller information relaterat till sjukskrivningar som Àr av stor vikt att studera och följa upp.

Vidare konstaterar utredningen att det Àr oklart vilka eventuella behov som finns av att samla in uppgifter frÄn den hÀlso- och sjukvÄrd som statliga myndigheter ansvarar för. SÄvitt utredningen erfar har inte heller nÄgon kartlÀggning eller behovsanalys genomförts om detta. Vi ser dock inte att det hÀr Àr skÀl nog att exkludera uppgiftsinsamling frÄn vÄrd som statliga myndigheter ansvarar för. De aktuella patienterna Àr bland annat frihetsberövade personer och ungdomar placerade i SiS-hem. Det Àr viktigt att det finns möjligheter att följa upp och utvÀrdera Àven sÄdan vÄrd. Vi anser dÀrför att frÄgan om ifall uppgifter frÄn denna del av vÄrden ska inkluderas i nÄgot hÀlsodataregister Àr viktig att analysera vidare.

8.4 Behandlingen av personuppgifter i hÀlsodataregister Àr obligatorisk

I frĂ„gan om hur integriteten för enskilda patienter ska vĂ€gas mot nyttan med sĂ„ kompletta uppgifter i hĂ€lsodataregister som möjligt sĂ„ instĂ€mmer vi i utredningens avvĂ€gningar i kapitel 8. VĂ„ra tidigare analyser har visat att patienter och befolkningen upplever det som viktigt att den enskilde ska ges möjlighet till insyn i och tillrĂ€ckligt inflytande över hur och av vem deras data anvĂ€nds (VĂ„rd- och omsorgsanalys 2021, GenvĂ€gen till ökad precision – en framĂ„tblickande analys av precisionsmedicin i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden). Även personer som stĂ€ller sig positiva till en bred anvĂ€ndning av digitala hĂ€lsouppgifter delar denna uppfattning (VĂ„rd- och omsorgsanalys 2017, För sĂ€kerhets skull – Befolkningens instĂ€llning till nytta och risker med digitala hĂ€lsouppgifter). Trots det instĂ€mmer vi i utredningens bedömning av nyttan med obligatorisk inkludering i registren. För att motivera insamlingen av kĂ€nsliga personuppgifter till hĂ€lsodataregister Ă€r det av vikt att registren Ă€r anvĂ€ndbara för uppföljning och utveckling av hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Den obligatoriska insamlingen ökar tĂ€ckningsgraden och dĂ€rmed nyttan med hĂ€lsodataregistren. Vi vill samtidigt understryka vikten av Ă€ndamĂ„lsenliga it-system som möjliggör en effektiv och sĂ€ker behandling av personuppgifter. Det bör sĂ€kerstĂ€llas att överföringen mellan regionernas journalsystem och hĂ€lsodataregistren sker med minimal risk för datalĂ€ckage. Patienters och medborgares starka förtroendet för anvĂ€ndningen av digitala hĂ€lsouppgifter förutsĂ€tter att uppgifterna skyddas frĂ„n obehörig Ă„tkomst frĂ„n personal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden sĂ„vĂ€l som frĂ„n externa aktörer och gĂ€rningsmĂ€n. Med anledning av detta Ă€r det ocksĂ„ viktigt att registerhavande myndighet sĂ€kerstĂ€ller att information om integritetsskyddande Ă„tgĂ€rder nĂ„r allmĂ€nheten.


Beslut om detta yttrande har fattats av stf. generaldirektören och chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren. Utredaren Susanna Karlsson Li har varit föredragande. I den slutliga handlÀggningen har tf. analyschefen Marianne Svensson, chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren, projektdirektören Johan Strömblad, juristen Ellen Ringqvist samt praktikanterna Ilhan Soukkan och Fatemeh Payam deltagit.

Nationell jÀmförelsetjÀnst kan underlÀtta val av vÄrdcentral

16 December 2024 at 08:10

Illustration av en kvinna som har ett informationsblad i vardera hand som ska symbolisera jÀmförelse av vÄrdval i primÀrvÄrden.

I det svenska vÄrdvalssystemet behövs tydlig information för att befolkningen ska kunna vÀlja vÄrdcentral pÄ ett vÀlgrundat sÀtt. Men i dag Àr möjligheterna att jÀmföra kvalitet och utbud hos vÄrdcentraler begrÀnsade. Myndigheten för vÄrd- och omsorgsanalys har fÄtt i uppdrag av regeringen att undersöka hur vÄrdcentralernas resultat kan redovisas som ett stöd för befolkningen vid deras vÄrdval.

Med utgÄngspunkt i bland annat en befolkningsenkÀt har vi tagit fram ett förslag till innehÄll i en jÀmförelsetjÀnst, samt vad innehÄllet behöver leva upp till för att tjÀnsten ska vara anvÀndbar och rÀttvisande. Undersökningen visar att nÀstan 40 procent av befolkningen tycker att det Àr svÄrt att förstÄ hur man kan jÀmföra vÄrdcentraler, och majoriteten bedömer att de skulle anvÀnda en jÀmförelsetjÀnst.

VÄrd- och omsorgsanalys föreslÄr att en jÀmförelsetjÀnst bland annat ska innehÄlla mÄtt pÄ vÀntetider, kontinuitet, bemötande och samordning samt information om utbud och tillgÀnglighet.

– Informationen ska vara giltig, relevant och tillförlitlig. TjĂ€nsten som helhet behöver ocksĂ„ ge en bred och balanserad bild av kvaliteten – det Ă€r viktigt att undvika ett ensidigt fokus pĂ„ enskilda delar, sĂ€ger Sara Blume, projektledare pĂ„ Myndigheten för vĂ„rd- och omsorgsanalys.

I dag saknas fortfarande tillgÄng till en del grundlÀggande data och relevanta mÄtt pÄ medicinsk kvalitet, sÄ pÄ sikt behöver innehÄllet i tjÀnsten utvecklas och kompletteras med den informationen.

VÄrd- och omsorgsanalys menar att det finns ett behov av samarbete mellan flera aktörer för att skapa en ÀndamÄlsenlig tjÀnst. UtifrÄn sina respektive kunskaper och fördelar föreslÄr VÄrd- och omsorgsanalys att Socialstyrelsen fÄr i uppdrag att besluta om innehÄllet och att E-hÀlsomyndigheten fÄr i uppdrag att skapa tjÀnsten. Det Àr ocksÄ viktigt att jÀmförelsetjÀnsten görs tillgÀnglig pÄ de stÀllen dÀr befolkningen hittar annan information om och kan vÀlja vÄrd.

– Det finns ett tydligt vĂ€rde av en transparent och jĂ€mförande information om vĂ„rdcentralers utbud och kvalitet som riktas till befolkningen. Det rĂ€cker inte heller att bara tillhandahĂ„lla tjĂ€nsten – det Ă€r ocksĂ„ viktigt att se till att befolkningen kĂ€nner till att den finns och att sĂ„dan information inte förstĂ€rker ojĂ€mlikheter som redan finns i dag, sĂ€ger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör pĂ„ Myndigheten för vĂ„rd- och omsorgsanalys.

LÀs rapporten Veta för att vÀlja

Publicerad 2024-12-16

Staten och kommunsektorn – samverkan, sjĂ€lvstyrelse, styrning (SOU 2024:43)

13 December 2024 at 11:03

Sammanfattning

Vi delar utredningens övergripande inriktning i betÀnkandet att det finns behov av minskat antal styrsignaler och ökad samordning av den statliga styrningen samt ökad dialog och gemensam analys mellan staten och kommunsektorn som utgÄngspunkt för styrning. Vi ser det som angelÀget att redan nu förÀndra styrningen för att ge regioner och kommuner tydligare och bÀttre förutsÀttningar att bedriva lÄngsiktig utveckling. NÀr det gÀller vissa förslag i betÀnkandet om hur den statliga styrningen kan stÀrkas och i högre grad samordnas och frÀmja dialog med regioner och kommuner vill vi lyfta att det finns skÀl att avvakta förslagen frÄn den pÄgÄende VÄrdansvarskommittén.

I stora delar stÀller vi oss bakom utredningens bedömningar och förslag. Men nÀr det gÀller förslagen om lÀnsstyrelsernas roll i samverkan och en regionalisering av Socialstyrelsen kan vi inte ta stÀllning till förslagen utan ser ett behov av fortsatt utredning.

Övergripande synpunkter

Vi delar utredningens utgÄngspunkt att en ÀndamÄlsenlig samverkan mellan staten och regioner och kommuner Àr en viktig förutsÀttning för en fungerande flernivÄstyrning. Vi vÀlkomnar att utredningen genomfört en sÄ heltÀckande och nyanserad kartlÀggning av samverkan mellan dessa aktörer.

Vi delar Àven utredningens övergripande inriktning i betÀnkandet, dÀr vi utifrÄn vÄr kunskap, ser nÄgra delar av utredningens analys som centrala:

  • Det finns ett behov att minska antalet styrsignaler och att i högre grad samordna den statliga styrningen.
  • Det finns ett behov att minska antalet överenskommelser mellan staten och kommunsektorn, liksom att minska anvĂ€ndningen av riktade statsbidrag.
  • Det finns behov av ökad dialog och gemensam analys mellan staten och kommunsektorn som utgĂ„ngspunkt för styrning.
  • Staten bör i första hand hitta andra former för att samverka med regioner och kommuner Ă€n genom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I delar Àr denna inriktning aviserad av regeringen vid ett flertal tillfÀllen och vi menar att det Àr angelÀget att redan nu förÀndra styrningen för att ge regioner och kommuner tydligare och bÀttre förutsÀttningar att bedriva lÄngsiktig utveckling.

NÀr det gÀller förslagen i betÀnkandet om hur den statliga styrningen kan stÀrkas och i högre grad samordnas och frÀmja dialog med regioner och kommuner (sÀrskilt avsnitt 11.10, 12.3.1 och 12.3.2) vill vi lyfta att det finns skÀl att avvakta den pÄgÄende VÄrdansvarskommittén, som ska lÀmna sina förslag den 2 juni 2025 (dir. 2023:73). Kommittén ska bland annat analysera för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hÀlso- och sjukvÄrden, lÀmna förslag pÄ hur den statliga styrningen pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt kan stÀrkas i de delar regionerna behÄller huvudmannaskapet, samt beakta för- och nackdelar med regionala organisationer som Àr geografiskt baserade pÄ exempelvis dagens sex samverkansregioner för hÀlso- och sjukvÄrd. Vi bedömer att förslagen i det nu aktuella betÀnkandet kan bli Ànnu mer angelÀgna vid ett helt eller delvis huvudmannaskap men att det ocksÄ skulle krÀva ytterligare övervÀganden om den statliga organiseringen. Samtidigt kan förslagen i betÀnkandet vara ett sÀtt att stÀrka det statliga ansvarstagandet och bidra till att styrningen blir mer samordnad mellan staten och regionerna, för det fall att VÄrdansvarskommittén föreslÄr att regionerna behÄller hela eller delar av ansvaret.

Synpunkter pÄ enskilda förslag och bedömningar

11.6 Nationella strategier

Vi delar utredningens bedömning att bred medverkan frÄn kommunsektorn vid utarbetandet av en strategi Àr ett lÀmpligt sÀtt att skapa samsyn om mÄl och prioriteringar och att det kan ge förankring och legitimitet för statens styrning.

I vĂ„r kartlĂ€ggning av den nationella cancerstrategins styrkor och utvecklingsbehov konstaterade vi att strategin varit till stöd för att ge gemensam inriktning för arbetet (VĂ„rd- och omsorgsanalys 2024, LĂ€gesbild av den nationella cancerstrategin – KartlĂ€ggning av styrkor och utvecklingsbehov). Strategin har skapat en struktur för nationell samverkan pĂ„ flera omrĂ„den och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt blivit en modell för att skapa större enhetlighet i cancervĂ„rden och har bidragit till en positiv utveckling nĂ€r det gĂ€ller förbĂ€ttrad kvalitet i omhĂ€ndertagandet, ökad överlevnad och minskade regionala skillnader.

Vi delar ocksÄ bedömningen att strategier inte i sig ska innebÀra en styrning av kommuner och regioner. Men vi vill samtidigt pÄpeka att det finns det en risk för att strategier blir för övergripande och okonkreta. Det Àr en fördel om strategier klargör hur styrkedjan hÀnger ihop, frÄn statens anvÀndning av olika styrmedel till att dessa omsÀtts av regioner och kommuner i deras styrning. I vÄr kartlÀggning av cancerstrategin konstaterade vi ocksÄ att den nationella styrningen Àr otydlig, med otydliga roller, prioriteringar och bristande operationalisering av strategin. Det finns till exempel en osÀkerhet kring om regionerna stÄr bakom strategin, och vilka aktörer som ansvarar för genomförande av insatserna och finansiering i strategins olika delar.

11.10 LĂ€nsstyrelsernas roll i samverkan

Även om vi stĂ€ller oss bakom utgĂ„ngspunkten att staten behöver hitta former för att stĂ€rka samverkan och informationsutbyte med kommunsektorn, menar vi att det Ă€r svĂ„rt att ta stĂ€llning till bedömningen och förslaget i dess nuvarande form.

Tanken Àr att lÀnsstyrelserna ska bli starkare lÀnk mellan staten och kommunsektorn och kunna involveras av andra statliga myndigheter i arbetet som berör kommuner och regioner. SÄvitt vi förstÄr innebÀr det att lÀnsstyrelserna ska kunna tÀcka in en Ànnu större bredd av verksamheter, Àn myndigheternas redan i dag omfattande uppdrag. Av utredningens konsekvensanalys gÄr det inte att utlÀsa vilka förutsÀttningar lÀnsstyrelserna har eller skulle behöva för att klara det uppdraget. Vi anser dÀrför att förslaget behöver utredas vidare.

I vĂ„r utvĂ€rdering av det nationella stödet för att motverka hedersrelaterat vĂ„ld och förtryck konstaterade vi att lĂ€nsstyrelserna redan i dag har ett brett uppdrag men ocksĂ„ olika förutsĂ€ttningar att klara uppdraget, vilket kan innebĂ€ra risker nĂ€r det gĂ€ller likvĂ€rdighet över landet (VĂ„rd- och omsorgsanalys 2020, Strukturer för stöd – UtvĂ€rdering av det nationella uppdraget att motverka hedersrelaterat vĂ„ld och förtryck).

12.2.4 Utredningens bedömning avseende överenskommelser

Vi delar bedömningen att pĂ„ olika sĂ€tt begrĂ€nsa anvĂ€ndningen av överenskommelser mellan staten och SKR. Vi vill i detta sammanhang understryka problematiken i att SKR genom överenskommelserna fĂ„tt flera roller som Ă€r svĂ„rförenliga – att förmedla och förankra ett statligt perspektiv hos sina medlemmar och samtidigt bevaka sina medlemmars olika intressen och att fĂ„ medel till sin egen organisation. Vi har i flera regeringsuppdrag utvĂ€rderat arbetet med statliga satsningar dĂ€r vi sett exempel pĂ„ hur bidrag lĂ€mnats till SKR som organisation för att vara en del i genomförandet av satsningarna.

Vi delar ocksĂ„ utredningens analys av problemet med att offentliga förvaltningsuppgifter utförs av SKR. Vi har tidigare beskrivit bristerna i vĂ€ntetidsdatabasen, bĂ„de i tĂ€ckningsgrad och generell tillförlitlighet, bland att bristande kvalitetskontroll. Vi har rekommenderat regeringen att istĂ€llet införliva uppgifterna i den officiella statistiken (VĂ„rd- och omsorgsanalys 2021, I skuggan av covid-19 – FörĂ€ndringar i befolkningens vĂ„rdkonsumtion till följd av pandemin under 2020). Vi Ă„terkommer till den frĂ„gan nĂ€r vi den 16 december 2024 rapporterar regeringsuppdraget att genomföra en förstudie kring möjligheterna att stĂ€rka redovisningen av vĂ„rdens effektivitet och kvalitet av offentligt finansierad primĂ€rvĂ„rd och öppen specialistvĂ„rd i hela landet (S2023/03151 (delvis)). En utredning föreslog ocksĂ„ nyligen att fler uppgifter frĂ„n primĂ€rvĂ„rden och den specialiserade öppenvĂ„rden ska ingĂ„ i patientregistret, som förvaltas av Socialstyrelsen, och att skyldigheten att rapportera till vĂ€ntetidsdatabasen ska avskaffas (SOU 2024:57).

12.3.1 Regionalisering av Socialstyrelsen – ett sĂ€tt för staten att bĂ€ttre kunna samverka med och stödja regionerna

Det Àr svÄrt att ta stÀllning till bedömningen att Socialstyrelsens roll i samverkan mellan staten och huvudmÀnnen bör stÀrkas och att det kan ske genom att Socialstyrelsen i större utstrÀckning fÄr stödjande uppdrag samt genom inrÀttande av regionala myndighetskontor.

Vi uppfattar att utredningens analys till stor del utgÄr frÄn en pÄgÄende inriktning mot att Socialstyrelsen, jÀmfört med tidigare har en mer aktivt stödjande roll gentemot regionerna. Det har vi sett exempel pÄ i regeringens satsningar pÄ ökad tillgÀnglighet och ett ökat antal vÄrdplatser i hÀlso- och sjukvÄrden. Men sÄvitt vi kÀnner till saknas Ànnu kunskap om hur denna stödjande roll för Socialstyrelsen har fungerat, till exempel om den svarar mot behov i regionerna och om den bidrar till att genomföra den statliga styrningen. Vi hade gÀrna sett att sÄdana insatser utvÀrderas innan de genomförs i en större utstrÀckning. I Statskontorets pÄgÄende uppdrag att genomföra en myndighetsanalys av Socialstyrelsen framkommer till exempel i en delrapport att Socialstyrelsens roll inte alltid Àr sÄ tydlig och att det stöd som myndigheten lÀmnar inte alltid upplevs som anvÀndbart (Statskontoret 2024, Myndighetsanalys av Socialstyrelsen. Delrapport).

Vi har dÀrmed Àven svÄrt att ta stÀllning till förslaget att regeringen ska uppdra Ät Socialstyrelsen att utreda bildandet av en regional organisation för myndigheten.

Vi ser ocksÄ ett behov av att tydliggöra hur denna tÀnkta organisation skulle hÀnga ihop med utredningens förslag att stÀrka lÀnsstyrelsernas roll i samverkan (avsnitt 11.10). I bÄda fallen handlar förslagen om att pÄ regional nivÄ stÀrka statens samverkan med regioner och kommuner och vi ser en risk för överlappning som bör uppmÀrksammas i den fortsatta beredningen av förslagen.

Vi menar dessutom att regeringen bör invÀnta förslagen frÄn VÄrdansvarskommittén för att samlat utreda den hur den statliga nÀrvaron pÄ regional nivÄ bör organiseras och med vilket uppdrag (se vÄra övergripande synpunkter).

12.3.2 Utvecklad samverkan mellan staten och regionerna genom samverkansregionerna

Vi delar utredningens bedömning och instĂ€mmer i förslaget. Vi ser positivt pĂ„ utredningens beskrivning av möjligheterna till en mer direkt samverkan och dialog med regionerna, vilket kan underlĂ€ttas genom att i större utstrĂ€ckning anvĂ€nda samverkansregionerna. Utredningen lyfter fram nĂ„gra viktiga samarbetsomrĂ„den, sĂ„som kunskapsstyrning, kompetensförsörjning, nivĂ„strukturering och forskning. Vi ser ocksĂ„ möjligheter att pĂ„ detta sĂ€tt ytterligare stĂ€rka samverkan i andra angelĂ€gna frĂ„gor – till exempel investeringar i infrastruktur, med utgĂ„ngspunkt i betĂ€nkandet Riksintressen i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden – stĂ€rkt statlig styrning för hĂ„llbar vĂ„rdinfrastruktur (SOU 2021:71).

13.7 En formaliserad ordning för överlÀggningar bör införas

Vi delar utredningens bedömning och instÀmmer i förslaget. Vi har i flera rapporter rekommenderat regeringen att stÀrka dialogen med regioner och kommuner. Syftet med en sÄdan dialog skulle vara att stÀrka samverkan pÄ strategisk nivÄ, att fÄ en gemensam lÀgesbild av tillstÄndet och utmaningarna i sektorn och att fÄ Äterkoppling pÄ hur statens insatser och verksamheter möter sektorns behov. En analys av utvecklingsbehoven bör vara ett underlag för en sÄdan dialog. En kontinuerlig dialog kan ocksÄ bidra till att tidigare fÄnga upp signaler om de önskade resultaten inte uppnÄs. (VÄrd- och omsorgsanalys 2022, I rÀtt riktning).

Vi har i en tidigare rapport som ett exempel beskrivit hur en nationell uppföljning kan brytas ned pĂ„ till exempel regionnivĂ„ som ett stöd till dialogen mellan staten och respektive region (VĂ„rd- och omsorgsanalys 2014, StĂ€rkt dialog för ökad utvecklingskraft – Förslag om en utvecklad hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsdialog mellan Socialdepartementet och landstingen).


Beslut om detta yttrande har fattats av chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren. Tf projektdirektören Daniel Zetterberg har varit föredragande. I den slutliga handlÀggningen har tf analyschefen Marianne Svensson deltagit.

Ny kartlÀggning av befolkningens erfarenheter av estetisk kirurgi och injektionsbehandlingar

12 December 2024 at 09:00

En operation pÄgÄr och i förgrunden syns olika kirurgiska instrument .

För tre Är sedan infördes lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Lagen stÀller bland annat krav pÄ att behandlingarna utförs av legitimerad hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och att personer ska fÄ information om exempelvis vÀsentliga risker innan behandlingen. Myndigheten för vÄrd- och omsorgsanalys har i uppdrag av regeringen att analysera och följa upp effekterna av den nya lagen. Nu har vi lÀmnat en delredovisning som ger en bild av estetisk kirurgi och injektionsbehandlingar i Sverige i dag.

Resultatet baseras pÄ en enkÀt som besvarades av nÀrmare 4 500 personer över 18 Är, intervjuer samt statistik om drygt 1 600 verksamheter som anmÀlt till IVO att de utför estetisk kirurgi eller injektionsbehandlingar.

EnkÀten visar att sex procent av befolkningen har genomgÄtt estetisk kirurgi och injektionsbehandlingar under de senaste 15 Ären. Behandlingarna Àr betydligt vanligare bland kvinnor Àn mÀn: 10 procent av kvinnorna har genomgÄtt minst en behandling jÀmfört med 2 procent av mÀnnen. Bland personer som aldrig genomgÄtt nÄgon behandling kan 20 procent tÀnka sig att göra det i framtiden, framför allt kirurgiska ingrepp.

De flesta har genomgÄtt behandlingen i Sverige, vilket ger svensk lagstiftning goda möjligheter att pÄverka patientsÀkerheten.

Majoriteten, 93 procent, Àr ganska eller mycket nöjda med sin senaste behandling, Àven om omkring 20 procent uppger att de drabbades av komplikationer eller besvÀr.

Det finns en brist pÄ oberoende information om utförare och behandlingar, vilket gör det svÄrare att avgöra om utföraren efterlever lagstiftningen.

– Den vanligaste kĂ€llan till information inför behandlingen Ă€r utförarens webbplats. Det behöver inte vara fel, men informationen Ă€r inte oberoende. Om Socialstyrelsens och IVO:s information om legitimation och registrering hade funnits öppet tillgĂ€nglig pĂ„ deras webbplatser skulle det bli lĂ€ttare att ta reda pĂ„ om en utförare uppfyller grundlĂ€ggande lagkrav, sĂ€ger Eva Cooper-Hagbjer, utredare pĂ„ Myndigheten för vĂ„rd- och omsorgsanalys.

Genom att granska verksamheter som marknadsför estetiska behandlingar pÄ internet uppskattar VÄrd- och omsorgsanalys att mellan 8 och 24 procent av verksamheterna inte Àr anmÀlda till IVO, trots att de Àr skyldiga att vara det enligt lag.

– Att verksamheter inte finns i IVO:s vĂ„rdgivarregister Ă€r problematiskt. Det försvĂ„rar IVO:s tillsyn och innebĂ€r en risk för att verksamheterna Ă€ven bryter mot andra delar av lagstiftningen, som ju Ă€r till för att skydda personerna som genomgĂ„r behandlingar, sĂ€ger Eva Cooper-Hagbjer.

Uppdraget att följa upp effekterna av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar pÄgÄr fram till december 2025.

LĂ€s rapporten Erfarenheter av estetisk kirurgi och injektionsbehandlingar

Publicerad: 2024-12-12

BÀttre förutsÀttningar för utsÀnd statlig personal (Ds 2024:9)

21 November 2024 at 14:05

Synpunkter pÄ enskilda förslag och bedömningar

12.2.2 Ekonomiska konsekvenser av förslaget om Àndring i hÀlso- och sjukvÄrdslagen och tandvÄrdslagen samt finansiering

I betÀnkandet anges att svensk hÀlso- och sjukvÄrd kostar omkring 30 000 kronor per invÄnare och Är. Den siffran som refereras till avser Är 2020 och anges i 2020 Ärs priser. Sedan dess har kostnaden ökat nÄgot, och enligt uppgifter i databasen Kolada var motsvarande kostnad omkring 37 500 kronor Är 2023, i 2023 Ärs priser.[1]

Vi delar utredningens bedömning att ökade kostnader om 450 000–750 000 kronor bör vara hanterbart för regionerna, men konstaterar att denna summa bygger pĂ„ att antalet blir förhĂ„llandevis lĂ„gt och att de som blir aktuella att nyttja hĂ€lso- och sjukvĂ„rden inte har betydligt högre vĂ„rdkonsumtion Ă€r befolkningen i genomsnitt – en faktor som förstĂ„s Ă€r svĂ„r att veta pĂ„ förhand. Det vore vĂ€rdefullt att följa utvecklingen sĂ„ att konsekvenserna för regionerna kan uppdateras och kompletterande Ă„tgĂ€rder kan vidtas vid behov om dessa antagandena visar sig vara felaktiga.

Utredningen resonerar om den praktiska hanteringen av ej folkbokförda personers tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd och tandvÄrd. Utredningen menar att det torde rÀcka att personen uppvisar ett anstÀllningsintyg som visar att personen Àr utsÀnd av Regeringskansliet eller Försvarsmakten, och att det ankommer pÄ vÄrdgivaren att avgöra om den som söker vÄrd med stöd av de nya bestÀmmelserna ocksÄ omfattas av dessa (avsnitt 8.7.5). Vi lÀmnar ingen synpunkt kring om denna hantering Àr administrativt rimlig och möjlig, men kan konstatera att det lÄter som en förhÄllandevis manuell hantering. Vi uppmuntrar till en mer systematisk hantering som samtidigt möjliggör att antalet personer som fÄr vÄrd enligt den nya bestÀmmelsen gÄr att följa upp, liksom vilken vÄrd som getts. Vi ser en fördel i att en sÄdan uppföljningsmöjlighet förs in i systemen frÄn början.

PÄ samma sÀtt delar vi utredningens bedömning att regionernas merkostnader för tandvÄrden bör vara hanterbara.

Övriga förslag

Vi har i övrigt inga synpunkter pÄ förslagen.


Beslut om detta yttrande har fattats av stf. generaldirektören Catarina Eklundh Ahlgren. Projektdirektören Åsa Ljungvall har varit föredragande. I den slutliga handlĂ€ggningen har analyschefen Caroline Olgart Höglund deltagit.

[1] Nyckeltalet ”Kostnad för hĂ€lso- och sjukvĂ„rd totalt (inkl. lĂ€kemedel), kr/inv. DirektlĂ€nk [hĂ€mtat 2024-11-11]: www.kolada.se/verktyg/fri-sokning/?kpis=23765&years=30201,30200,30199,30198,30197,30196&municipals=82304&rows=municipal,kpi&visualization=bar-chart.

Förslag till en nationell plan för hÀlso- och sjukvÄrdens kompetensförsörjning (2024:2)

14 November 2024 at 13:38

Övergripande synpunkter

Möjligheten att rekrytera och behÄlla personal Àr central för hÀlso- och sjukvÄrden och tandvÄrden. En hÄllbar arbetsmiljö Àr inte bara viktigt för medarbetare och chefer, utan Àven för att patienterna ska fÄ en god vÄrd. Vi kan konstatera att kompetensförsörjningen Àr en central utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden och tandvÄrden. Vi bedömer att utredningens förslag bidrar med verktyg för att stÀrka kompetensförsörjningen. Samtidigt ger förslagen inte förutsÀttningar att lösa alla problem som finns inom kompetensförsörjningen. Vi stödjer planen men det krÀver att förslagen omsÀtts i en tydlig styrning och att de olika adresserade aktörerna agerar utifrÄn styrningen. Vi vill  framföra följande synpunkter.

Flera förslag Àr i linje med vÄra tidigare rekommendationer men saknar vissa delar.

I vÄra tidigare rapporter har vi i flera fall berört frÄgor om kompetensförsörjning och Àven lÀmnat rekommendationer i linje med flera av förslagen i planen. Vi instÀmmer dÀrför i flera av förslagen. Exempelvis vikten av att se över antalet medarbetare per chef, en bra introduktion, och ett behov av att se över och stÀrka arbetsmiljöarbetet. Vi har Àven betonat vikten av att digitala verktyg ska utgÄ ifrÄn patienterna och personalens behov. (Se exempelvis I tid och otid, Rapport 2023:5, VÄrden ur primÀrvÄrdslÀkarnas perspektiv, Rapport 2023:1, LÀget för ledarna, Rapport 2021:3, LÄngt bort men nÀra, Rapport 2021:11.)

Vi saknar dÀremot nÄgra perspektiv bland utredningens förslag. Det handlar om behovet av adekvat personalstatistik för att kunna bedöma behovet av personal, ha en adekvat planering och dimensionering av utbildningsplatser. PÄ nationell nivÄ behöver det finnas tillgÄng till adekvat personalstatistik bÄde för legitimerad och olegitimerad personal. PÄ regional och kommunal nivÄ krÀvs det att det genomförs mer djupgÄende genomlysningar av verksamheterna för att kunna bedöma kompetensbehovet.  Det handlar ocksÄ om ett behov av att samordna fördelningen av AT- och ST-lÀkare sÄ att den motsvarar behovet i alla delar av landet och att sÀkerstÀlla att fördelningen av ST-platser mellan olika specialiteter Àr ÀndamÄlsenlig. Det skulle exempelvis kunna göras genom ett samlat ansvar mellan regeringen och regionerna. Vi saknar vidare förlag pÄ hur digitaliseringens potential till effektivisering och pÄverkan pÄ kompetensbehovet kan omhÀndertas. Det handlar exempelvis om att anvÀnda mer funktionella system för informationsöverföring mellan vÄrdgivare, AI-baserade stöd för diagnosticering och dokumentation, samt att utnyttja potentialen i digitala kontakter. Det finns Àven andra insatser som kan bidra till att minska personalbehovet, som differentierade arbetssÀtt, som inte adresseras i planen. Till sist ser vi ett behov av bÄde fler studier samt en generell metod- och modellutveckling, för att bÀttre förstÄ utmaningen med kompetens­försörjningen.

Det Àr positivt att förslaget till en nationell plan för hÀlso- och sjukvÄrdens kompetensförsörjning bÄde adresserar olika delar i kompetensförsörjningskedjan och att förslagen riktas till alla aktörer som behöver vara involverade i att stÀrka kompetensförsörjningen. FörutsÀttningarna för att kompetensförsörjningen pÄverkas av flera faktorer. DÀrför behöver insatser genomföras bÄde för att attrahera, rekrytera, utveckla och behÄlla personal. Arbetet behöver ocksÄ ske pÄ alla nivÄer. Det Àr nödvÀndigt att bÄde regeringen, regionerna, kommunerna, och universitet och högskolor genomför insatser för att stÀrka kompetensförsörjningen.

Förslagen mÄste omsÀttas i en tydlig styrning och tillrÀckliga resurser behöver finnas

Vi saknar till viss del en tydlighet i hur förslagen i planen ska omsÀttas och hur adresserade aktörer rent konkret ska agera pÄ förslagen. För att nÄ det tÀnkta syftet med förslagen i planen Àr det viktigt att förslagen omsÀtts i en tydlig styrning. En effektiv styrning kan förenklat innehÄlla tre komponenter; normering och prioritering, uppföljning och lÀrande, samt incitament och ansvarsutkrÀvande. Det innebÀr bland annat att det Àr viktigt att det tydligt framgÄr vad som förvÀntas av alla aktörer och vilka mÄl som ska nÄs. Det kan exempelvis göras genom reglering i lag, förordning eller föreskrifter eller genom riktlinjer. Det handlar ocksÄ om att ta fram konkreta handlingsplaner för hur mÄlen ska nÄs bÄde pÄ övergripande nivÄ och pÄ verksamhetsnivÄ. I den normerade styrningen ingÄr Àven att göra prioriteringar och fördela nödvÀndiga resurser. Som stöd för prioritering av arbetet krÀvs behovsanalyser, bÄde pÄ huvudmanna- och verksamhetsnivÄ.

Det Àr ocksÄ viktigt att det sker uppföljning för att ge kunskap om vad som görs i relation till det som förvÀntas, exempelvis att handlingsplaner följs upp för att kartlÀgga hur man arbetar med frÄgorna. Till sist behöver avvikelser frÄn det som Àr föreskrivet i normer och regler Ätföljas av konsekvenser, som sanktioner eller olika former av incitament. Det kan exempelvis handla om uppföljning av efterlevnad av relevanta regler och styrdokument.

Arbetet med flera av de insatser som föreslÄs i planen krÀver att det finns bÄde tid, kompetens och ekonomiska resurser i verksamheterna. Bristande förutsÀttningar ger sÀmre möjligheter att arbeta mot uppsatta mÄl och i förlÀngningen att de tÀnkta resultaten uppnÄs. Vi har tidigare konstaterat att primÀrvÄrden har bristande ekonomiska och personella resurser (VÄrd- och omsorgsanalys, 2023, Ordnat för omstÀllning? Rapport 2023:2).

Synpunkter pÄ enskilda förslag och bedömningar

5.2.4 StÀrk ledarskapet i hÀlso- och sjukvÄrden genom ett nationellt ledarskapsprogram

Vi har tidigare rekommenderat att regeringen bör ta initiativ för stÀrkt ledarskap i hÀlso- och sjukvÄrden. Samtidigt som det finns fördelar med en nationell ledarskapsutbildning Àr det ocksÄ en omfattande reform med hög osÀkerhet kring möjliga effekter. Ett ledarskapsprogram kan medföra att cheferna stÀrks i sin yrkesroll och vara ett komplement till huvudmÀnnens egna kompetensutveckling. Det kan ocksÄ tydliggöra vilka kunskapskrav som kan stÀllas pÄ chefer och bidra till en gemensam kunskapsgrund. Samtidigt förutsÀtter en ledarskapsutbildning att cheferna har tillrÀckligt med tid att avsÀtta för att tillgodogöra sig utbildningen. En nationell utbildning Àr Àven förknippad med höga kostnader. Vi har tidigare konstaterat att det saknas underlag som stödjer att en nationell utbildning kan ge positiva effekter som stÄr i proportion till den investering som görs (VÄrd- och omsorgsanalys, 2021, LÀget för ledarna, Rapport 2021:3).

Om en nationell ledarskapsutbildning ska genomföras Àr det viktigt att först identifiera önskvÀrda resultat och effekter och dÀrefter ta stÀllning till om en nationell ledarskapsutbildning har potential att realisera det. Initialt bör utbildningen ocksÄ genomföras som en pilotutbildning som noga följs upp och utvÀrderas.


Beslut om detta yttrande har fattats av chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren. Utredaren Siri Bokvist har varit föredragande. I den slutliga handlÀggningen har analyschefen Caroline Olgart Höglund och projektdirektören Marianne Svensson deltagit.

NĂ€tt och jĂ€mnt – likvĂ€rdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50)

12 November 2024 at 09:05

Övergripande synpunkter

Vi vÀlkomnar utredningens översyn av det kommunalekonomiska utjÀmningssystemet. Systemet har en mycket viktig funktion för vÀlfÀrdssystemet, och utgör bland annat en grundlÀggande pelare för jÀmlik vÄrd och omsorg i hela landet.

UtjÀmningssystemet Àr komplext och innefattar mÄnga och olika sorters verksamheter inom bÄde regioner och kommuner. För att sÀkerstÀlla systemets ÀndamÄlsenlighet och legitimitet krÀvs att det finns en grundlÀggande förstÄelse och transparens för utfallen i modellerna. En central aspekt som vi ser som genomgÄende i utredningens redovisning Àr delvis bristande transparens. Det Àr i delar av betÀnkandet svÄrt att fÄ en klar bild över förÀndringar som föreslÄs eller resonemang och motiveringar nÀr relevant bakgrundsinformation inte redovisas. För att utjÀmningssystemet ska vara trovÀrdigt och legitimt framöver Àr det viktigt med stÀrkt transparens, och mer forskning och annan oberoende analys av systemets funktionssÀtt för att pÄ sikt kunna bidra till bÀttre modeller i framtiden.

Vi begrÀnsar vÄra synpunkter till de förslag som sÀrskilt berör vÄra sektorer det vill sÀga hÀlso- och sjukvÄrd, tandvÄrd och omsorg. Vi instÀmmer i förslagen om de riktade statsbidragen (avsnitt 4), individ- och familjeomsorg (avsnitt 6.7), Àldreomsorg (avsnitt 6.8) och hÀlso- och sjukvÄrd (avsnitt 7.2). NÀr det gÀller LSS-utjÀmningen (avsnitt 9) instÀmmer vi inte i förslagen, utan anser istÀllet att man behöver ta ett större grepp om hela finansieringen av LSS.

Nedan redogör vi mer detaljerat för vÄra stÀllningstaganden och synpunkter pÄ förslagen.

Synpunkter pÄ enskilda förslag och bedömningar

4.2.4 Fyra undantag föreslÄs frÄn huvudregeln om generella statsbidrag i styrningen av kommunsektorn

Vi instÀmmer i förslaget om att det behövs tydliga undantag frÄn huvudregeln om generella statsbidrag. Vi anser dock att begreppen sÀrskilda skÀl och samsyn bör förtydligas för att det ska bli klart vad som avses i respektive situation.

Vi ser ett behov av en ökad statlig styrning pÄ en rad omrÄden inom bland annat hÀlso- och sjukvÄrden, dÀr riktade statsbidrag Àr ett viktigt verktyg i vissa sammanhang. DÀrför Àr det viktigt att möjligheten till riktade statsbidrag kvarstÄr för situationer dÀr det Àr lÀmpligt (VÄrd- och omsorgsanalys 2022, I rÀtt riktning?).

4.3.2 Kommittén föreslÄr skÀrpta beredningsrutiner och utformningskriterier för riktade statsbidrag

Vi instÀmmer i förlaget om skÀrpta beredningsrutiner och utformningskriterier för riktade statsbidrag. De kriterier som utredningen föreslÄr ska vara vÀgledande vid utformningen av nya riktade statsbidrag Àr bra. DÀrtill Àr det angelÀget att den behovs- och konsekvensanalys som utredningen föreslÄr ska bli obligatorisk kommer till stÄnd, och alltsÄ att förslaget att Regeringskansliet ska utarbeta formerna för en sÄdan enligt utredningens material tas vidare. Det Àr inte givet att det mÄste bli fÀrre riktade statsbidrag till kommunsektorn, men hanteringen av dessa mÄste förbÀttras och bli tydligare.

Utredningens förslag har samma intention som vi förordat i flera rapporter. Exempelvis har vi tidigare sett att det finns skÀl för regeringen att bÄde övervÀga nÀr och hur de riktade statsbidragen anvÀnds inom vÄrd och omsorg (VÄrd- och omsorgsanalys 2022, I rÀtt riktning?). Vi har ocksÄ framhÄllit att det Àr viktigt att det finns en tydlighet vad gÀller de förvÀntade effekterna av olika satsningar, att det finns en lÄngsiktighet och en plan för införande, samt att riktade statsbidrag ska vara möjliga att följa upp ur effektivitets- och jÀmlikhetsperspektiv (VÄrd- och omsorgsanalys 2024, Redo för framtiden?). Vi har ocksÄ sett att de riktade statsbidragen ofta har en svag koppling till principen om vÄrd efter behov och att det ofta saknas en jÀmförande behovsanalys, dÀr behoven av den aktuella insatsen sÀtts i relation till behoven av andra möjliga insatser (VÄrd- och omsorgsanalys 2018, Styra mot horisonten).

4.5 Förslag pÄ riktade statsbidrag att inordna i det generella statsbidraget

Vi instÀmmer i förslaget om att inordna vissa riktade statsbidrag i det generella statsbidraget. Vi bedömer att de riktade statsbidrag som föreslÄs inordnas nÀr det gÀller utgiftsomrÄde 9 Àr förhÄllandevis smÄ och att utredningen verkar ha gjort en rimlig bedömning. Samtidigt vill vi framhÄlla att det inte Àr helt transparent hur bedömningarna Àr gjorda.

6.7.3, 6.8.3 och 7.2.3 ÖvervĂ€ganden och förslag

Vi instÀmmer i förslagen i 6.7.3 (individ- och familjeomsorg), 6.8.3 (Àldreomsorg) och 7.2.3 (hÀlso- och sjukvÄrd), men lÀmnar följande synpunkter inför fortsatt beredning och kommande utvÀrderingar och revideringar av systemet.

Vi ser det som angelÀget att kostnadsutjÀmningen kontinuerligt utvÀrderas och revideras vid behov, bÄde för att sÀkerstÀlla och förbÀttra systemets precision samt skapa legitimitet för systemet över tid. Det finns dock en risk med att för stora förÀndringar mellan utvÀrderingarna skadar legitimiteten. Det kan exempelvis handla om för stora omkastningar eller fluktuationer likt den vi ser i utredningens förslag om delmodellen för kostnadsutjÀmningen av hÀlso- och sjukvÄrd. Det skapar frÄgetecken kring korrektheten i föregÄende modell.

Vi ser utredningens förslag som ett steg i rÀtt riktning, men vi ser ocksÄ att fortsatt utveckling Àr möjlig. Vi bedömer att de förslag som föreslÄs av utredningen Àr rimliga, men samtidigt Àr det svÄrt att avgöra fullt ut pÄ grund av delvis bristande transparens. Det saknas exempelvis underlag frÄn regressionsanalyser och Àven detaljerade beskrivningar över vilka variabler som testats men som sedan exkluderats frÄn delmodellerna. Det gör att det Àr svÄrt att genomgÄende följa med eller förstÄ utredningens stÀllningstaganden. För att utjÀmningssystemet ska vara trovÀrdigt och legitimt framöver Àr det dÀrför viktigt med stÀrkt publik redovisning av variabler och berÀkningsgrunder vid fortsatt utvÀrdering och revidering av systemet.

I vÄrt remissvar till den förra genomlysningen av kostnadsutjÀmningssystemet Lite mer lika (SOU 2018:74) lyfte vi fram att det vore efterstrÀvansvÀrt om kostnadsmatrisen för hÀlso- och sjukvÄrd baserads pÄ statistik om hela den svenska befolkningen istÀllet för data frÄn endast tre regioner. Vi vidhÄller denna uppfattning och noterar att utredningen dock framför att det Àr av ringa betydelse att vikterna hÀmtas frÄn endast tre regioner. Vi menar att om vikterna istÀllet baseras pÄ samtliga regioner sÄ skulle modellerna bli mer representativa. Det gÄr inte veta hur vÀl de vikter och modeller som anvÀnds idag avspeglar sambanden mellan utfall och strukturella variabler i hela landet, och dÀrmed gÄr det inte heller att avgöra om problemet Àr av ringa eller stor betydelse. Vi ser dÀrför att ambitionen pÄ sikt bör vara att kostnadsmatrisen baseras pÄ samtliga regioner i kommande genomlysningar av kostnadsutjÀmningssystemet för hÀlso- och sjukvÄrd.

I förslag 6.7.3 om delmodellen för individ- och familjeomsorg Ă€r det otydligt vilken definition som gĂ€ller för ingĂ„ende variabeln barn och ungdomar 0–19 Ă„r som lever i hushĂ„ll med lĂ„g inkomststandard. I förslaget nĂ€mns inget om en justering utifrĂ„n inkomster frĂ„n ekonomiskt bistĂ„nd, vilket nĂ€mns i punktlista pĂ„ s.429. Utredningen resonerar om att variabeln kan vara pĂ„verkbar om ekonomiskt bistĂ„nd rĂ€knas in i mĂ„ttet, men det Ă€r otydligt vilken definition som faktiskt föreslĂ„s av utredningen.

9.4 ÖvervĂ€ganden och förslag

Förslagen kan i sig ses som ett steg i rÀtt riktning och det Àr sjÀlvklart positivt att förklaringsgraden i modellen förbÀttras, men i grunden ser vi LSS-utjÀmningen som problematisk. Vi instÀmmer dÀrför inte i förslagen om LSS-utjÀmningen. JÀmfört med exempelvis hÀlso- och sjukvÄrd eller Àldreomsorg dÀr utjÀmningen baseras pÄ faktorer som Àr just strukturella, sÄsom geografiska eller socioekonomiska förutsÀttningar, finns inom LSS-omrÄdet inte nÄgra naturliga eller legitima utjÀmningsgrunder. DÀrför menar vi att man behöver ta ett större grepp om finansieringen av LSS dÀr resurserna exempelvis kan poolas eller att staten tar över finansieringsansvaret i enlighet med det som föreslÄs i Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans (SOU 2023:9).

Övriga förslag

Vi lÀmnar inga synpunkter pÄ de övriga förslagen.


Beslut om detta yttrande har fattats av stf. generaldirektören och chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren. Utredaren Johan Frisk har varit föredragande. I den slutliga handlĂ€ggningen har analyschefen Caroline Olgart Höglund, projektdirektören Åsa Ljungvall samt seniora utredaren Nils Janlöv deltagit.

Thomas PÄlsson ny ordförande för VÄrd- och omsorgsanalys styrelse

11 November 2024 at 15:08

Thomas PĂ„lsson.

VÀlkommen till oss som ny styrelseordförande! BerÀtta lite om dig sjÀlv!

– Jag Ă€r för nĂ€rvarande vikarierande generaldirektör pĂ„ myndigheten Sveriges geologiska undersökning. Tidigare har jag varit generaldirektör för Statens servicecenter och har Ă€ven en bakgrund frĂ„n Finansdepartementet och Socialdepartementet. Jag har ocksĂ„ erfarenhet frĂ„n ett flertal statliga utredningar. Min yrkesbakgrund hĂ€rrör frĂ„n Statskontoret dĂ€r jag arbetade bĂ„de som chef och utredare.

Vad blir ditt viktigaste bidrag som styrelseordförande?

– Jag vill som ordförande arbeta för att styrelsen ger bra Ă„terkoppling pĂ„ de viktiga utredningsuppdrag som myndigheten har. Vi kommer att följa och ge Ă„terkoppling pĂ„ analyserna och utredningsuppdragen och förhoppningsvis Ă€ven kunna föreslĂ„ intressanta Ă€mnen. Det Ă€r Ă€ven viktigt att vi fĂ„r en bra, kreativ stĂ€mning i styrelsen.

Vilka tycker du Àr de mest angelÀgna frÄgorna just nu?

– Den statliga styrningen av vĂ„rden och omsorgen och hur den ska se ut i framtiden Ă€r den mest angelĂ€gna frĂ„gan just nu.


Till ny ledamot i styrelsen har regeringen ocksÄ förordnat Ulrika Winblad, professor i hÀlso- och sjukvÄrdsforskning vid Institutionen för folkhÀlso- och vÄrdvetenskap, Uppsala universitet.

FrÄn den 7 november 2024 ingÄr dÀrmed följande personer i VÄrd- och omsorgsanalys styrelse:

  • Thomas PĂ„lsson, ordförande
  • Annika Tagizadeh Larsson, ledamot
  • Caroline Blomberg-Ohlström, ledamot
  • Gustaf Arrhenius, ledamot
  • Michael Erliksson, ledamot
  • Ulrika Winblad, ledamot

Publicerad: 2024-11-11

BÀttre förutsÀttningar för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjÀnst (Ds 2024:13)

4 November 2024 at 17:08

Övergripande synpunkter

Vi instÀmmer till utredningens förslag om en ny socialtjÀnstregisterdatalag och socialtjÀnstregisterförordning samt de följdÀndringar som detta medför, med vissa undantag som vi kommenterar nedan. Vi bedömer att förslagen ger förutsÀttningar att fÄ in de uppgifter som behövs för att utveckla och förbÀttra socialtjÀnsten.

Nedan kommenterar vi vissa av förslagen sÀrskilt.

Synpunkter pÄ enskilda förslag och bedömningar

8.2.6 Uppgifter som fÄr finnas i ett socialtjÀnstdataregister och 11.4.2 Uppgiftsskyldigheten bör regleras i den föreslagna lagen

Vi instÀmmer med förslaget men ser en risk med den lagtekniska utformningen. Utredningens förslag till reglering av vilka personuppgifter som fÄr behandlas i ett socialdataregister och av uppgiftsskyldigheten innebÀr en reglering pÄ tre olika nivÄer; det vill sÀga i lag, förordning och föreskrifter. I 17 § i lagen om socialtjÀnstdataregister regleras en skyldighet att lÀmna uppgifter till Socialstyrelsen, och i 6 § i förordningen om socialtjÀnstdataregister regleras en skyldighet att lÀmna uppgifter till ett socialtjÀnstdataregister. Motsvarande reglering avseende vilka uppgifter som fÄr behandlas finns i 13 § lagen och 4 § förordningen. DÀrutöver ska Socialstyrelsen meddela föreskrifter om hur uppgiftsskyldigheten ska fullgöras. Vi anser att denna lagtekniska lösning skapar en otydlighet och kan upplevas som omstÀndlig för dem som ska tillÀmpa bestÀmmelserna.

8.2.7 Det ska finnas en uppgiftskatalog i förordning

Vi instÀmmer i förslaget till vilka uppgifter som bör fÄ behandlas i ett socialtjÀnstdata-register. I vÄr rapport Ljuset pÄ skillnader (rapport 2022:6) prövade vi att samla in vissa av de uppgifter som utredningen nu föreslÄr ska ingÄ i ett socialtjÀnstdataregister. Vi konstaterade dÀr att det var möjligt att samla in uppgifterna, och bedömde att det skulle skapa ett mervÀrde för uppföljningen och analysen av socialtjÀnsten om uppgifterna samlades i ett gemensamt register. Vi rekommenderade i rapporten att Socialstyrelsens register skulle utvecklas som grund för systematisk nationell uppföljning och en mer jÀmlik socialtjÀnst. Förslagen ligger vÀl i linje med vad vi tidigare har lyft.

Vi ser Àven positivt pÄ att ett socialdatatjÀnstregister fÄr innehÄlla uppgifter om stÀllföretrÀdare eller nÀrstÄende till brukare, om brukaren sÄ vill. Vid insatser om stöd och service till vissa funktionshindrade eller i Àldreomsorgen kan sÄdana uppgifter vara av vikt för att undersöka om vÄrden och omsorgen Àr jÀmlik och om brukaren fÄr förutsÀttningar att fÄ sina behov tillgodosedda.

Vi vill ocksÄ framhÄlla att det skulle vara önskvÀrt att Socialstyrelsen skapar ett system med organiserade anvÀndarkontakter för att utveckla registret. PÄ sÄ sÀtt kan Socialstyrelsen fÄ kunskap om nya och förÀndrade statistikbehov, och kan ocksÄ förankra förÀndringar i statistiken hos viktiga anvÀndare. Vi samverkar gÀrna med Socialstyrelsen för att se hur vi kan bidra till utvecklingen av registret i syfte att skapa ett sÄ ÀndamÄlsenligt register som möjligt.

9.2 SökbegrÀnsningar

Vi motsÀtter oss förslaget att urval inte fÄr göras pÄ andra kÀnsliga personuppgifter Àn hÀlsa. Det finns en risk för att detta begrÀnsar Socialstyrelsens möjligheter att göra jÀmlikhetsanalyser mellan olika grupper. Det kan exempelvis innebÀra att myndigheten inte kommer att kunna göra jÀmförelser för att se om det finns omotiverade skillnader mellan olika grupper, exempelvis baserat pÄ utlÀndsk bakgrund eller utifrÄn sexuell lÀggning. Inom socialtjÀnsten finns flera andra kÀnsliga personuppgifter Àn hÀlsa att göra urval pÄ och som Àr relevanta för socialtjÀnsten.

Vi ser ocksÄ att en sÄdan sökbegrÀnsning skulle kunna pÄverka andra aktörers möjligheter att fÄ urval ur socialtjÀnstdataregister för att göra olika typer av analyser. Enligt förslaget till registerlag för vÄr myndighet kommer vi att fÄ göra urval baserat pÄ etniskt ursprung, religiös eller filosofisk övertygelse, hÀlsa, sexualliv eller sexuell lÀggning (se prop. 2023/24:147 En registerlag för Myndigheten för vÄrd- och omsorgsanalys). Vi kommer att ha stora behov av att fÄ ta del av individdata frÄn Socialstyrelsens register för att utföra vÄrt uppdrag. Om den förslagna sökbegrÀnsningen för Socialstyrelsen innebÀr att myndigheten inte kan göra ett urval Ät oss baserat pÄ nÄgra andra kÀnsliga uppgifter Àn hÀlsa sÄ kan den begrÀnsningen pÄverka vÄra möjligheter att utföra de analyser som vi behöver kunna göra. Det skulle Àven kunna pÄverka andra aktörers möjligheter att göra urval som exempelvis andra myndigheter eller forskare.

11.4.1 Behov av att samla in uppgifter frÄn bÄde offentliga och privata aktörer

Vi ser mycket positivt pÄ förslaget att uppgiftsskyldigheten Àven ska omfatta privata utövare, eftersom det Àr viktigt att kunna följa upp Àven sÄdana verksamheter.

12.7 En avvÀgning mellan behov och integritetsrisker

Utredningen anser att kommunerna inte bör ges elektronisk Ätkomst till lÀmnade uppgifter i ett socialtjÀnstdataregister. Vi instÀmmer i den juridiska bedömning som ligger till grund för stÀllningstagandet. Utredningen framhÄller samtidigt att det kan finnas anledning att utreda möjligheterna för Socialstyrelsen att, utöver den nationella statistiken, fÄ i uppdrag att regelbundet tillgÀngliggöra lokala eller regionala statistiska underlag som sÀrskilt riktas mot kommunerna för att möta kommunernas behov pÄ ett bÀttre sÀtt.

Vi anser att det Àr angelÀget att Socialstyrelsen pÄ lÀmpligt sÀtt Äterrapporterar de uppgifter som myndigheten fÄr vid inrapportering av uppgifter frÄn kommunerna, Ätminstone pÄ regional nivÄ, och ser detta som en naturlig del av Socialstyrelsens uppdrag.


Beslut om detta yttrande har fattats av stÀllföretrÀdande generaldirektören och chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren. Juristen Ulrika de la Iglesia har varit föredragande. I den slutliga handlÀggningen har analyschefen Caroline Olgart Höglund, projektdirektören Marianne Svensson samt utredaren Peter Nilsson deltagit.

Tre av tio i befolkningen uppfattar att de har en fast lÀkare

24 October 2024 at 08:55

Enligt patientlagen ska alla ha möjlighet till en fast lĂ€karkontakt pĂ„ vĂ„rdcentralen eller hĂ€lsocentralen dĂ€r man Ă€r listad – en kontakt som kan samordna och skapa kontinuitet i vĂ„rden. Inom vĂ„rt regeringsuppdrag att kartlĂ€gga befolkningens uppfattning om tillgĂ„ngen till fast lĂ€karkontakt har vi nu publicerat resultaten frĂ„n 2024 Ă„rs undersökning. Resultaten baseras frĂ€mst pĂ„ en enkĂ€tundersökning som drygt 5 300 personer i Ă„ldern 18 Ă„r och Ă€ldre har besvarat.

UngefÀr tre av tio uppger att de har en fast lÀkare och andelen ökar inte

Undersökningen visar att ungefÀr tre av tio uppfattar att de har en fast lÀkare. Resultatet Àr i nivÄ eller nÄgot lÀgre jÀmfört med vÄra tidigare undersökningar 2020, 2022 och 2023.

Cecilia Dahlgren Àr utredare och projektledare vid Myndigheten för vÄrd- och omsorgsanalys:

– Det Ă€r bekymmersamt att andelen som svarar att de har en fast lĂ€karkontakt i primĂ€rvĂ„rden inte ökar. Vi vet att patienter som har en fast lĂ€kare har bĂ€ttre upplevelser av vĂ„rden Ă€n de som inte har en fast lĂ€kare. Bland annat kĂ€nner de sig mer delaktiga i sin vĂ„rd och uppfattar ocksĂ„ att de har en bĂ€ttre tillgĂ„ng till vĂ„rd.

Andelen med en fast lĂ€kare Ă€r högre i grupper som generellt har ett högre vĂ„rdbehov, vilket Ă€r positivt. Samtidigt finns det regionala skillnader i tillgĂ„ng till fast lĂ€kare – skillnader som inte kan förklaras av skillnader i behov. Det tyder pĂ„ att andra faktorer ocksĂ„ pĂ„verkar möjligheten att fĂ„ en fast lĂ€kare, till exempel att tillgĂ„ngen till specialistlĂ€kare i allmĂ€nmedicin varierar över landet.

TvÄ kvinnor stÄr vid en fÀrgglad vÀgg och ler mot kameran.
Cecilia Dahlgren och Siri StÄhle, utredare.

Befolkningens perspektiv Àr centralt i uppföljningen av omstÀllningen till en god och nÀra vÄrd

Vi slutrapporterar vÄrt regeringsuppdrag att följa omstÀllningen till en god och nÀra vÄrd i mars 2025. DÀr kommer den hÀr och vÄra andra undersökningar av hur befolkningen upplever tillgÄngen till fast lÀkarkontakt i primÀrvÄrden att vara centrala underlag.

Siri StÄhle, utredare, projektleder uppföljningen:

– Förutom att titta pĂ„ den regionala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden dĂ€r tillgĂ„ngen till fast lĂ€karkontakt Ă€r en viktig grund för omstĂ€llningen kommer vi ocksĂ„ att fördjupa vĂ„r analys av kommunernas förutsĂ€ttningar för att nĂ„ mĂ„len för omstĂ€llningen. Vi har exempelvis tidigare sett tecken pĂ„ att kommunerna tar hand om fler patienter med stora vĂ„rdbehov. Det kommer vi att fördjupa i vĂ„r slutrapport.

VÄr uppföljning av fast lÀkare fortsÀtter

Vi fortsÀtter att följa befolkningens uppfattning om tillgÄngen till fast lÀkare. I mars 2026 publicerar vi vÄr nÀsta delredovisning inom uppdraget, och projektet slutredovisas i maj 2027.

Publicerad: 2024-10-24


LÀs rapporten Fast lÀkarkontakt i primÀrvÄrden 2024. Behov och tillgÄng ur befolkningens perspektiv (PM 2024:5)

Alla publiceringar och projekt inom vÄr uppföljning av omstÀllningen till en god och nÀra vÄrd.

TillfÀlligt statsbidrag för ÄtgÀrder för en effektiv hÀlso- och sjukvÄrd

18 October 2024 at 10:32

Myndigheten för vÄrd- och omsorgsanalys har enligt sin instruktion till uppgift att ur ett patient-, brukar-, och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhÄllanden inom hÀlso- och sjukvÄrd, tandvÄrd och omsorg. Det Àr frÄn detta perspektiv som vÄrt remissvar tar sin utgÄngspunkt.

Övergripande synpunkter

I promemorian föreslĂ„s att regionerna ska kunna ansöka om ett tillfĂ€lligt statsbidrag under perioden 2025–2030, i syfte att stĂ€rka effektiviteten i hĂ€lso- och sjukvĂ„rden genom omstrukturerings- eller effektiviseringsĂ„tgĂ€rder i verksamheten och dess administration. Med utgĂ„ngspunkt i promemorian och budgetpropositionen för 2025 uppfattar vi att en delegation ska inrĂ€ttas för att pröva ansökningar och besluta om ettĂ„riga statsbidrag till regionerna samt att det för dessa Ă€ndamĂ„l avsĂ€tts 250 miljoner kronor Ă„rligen.

Vi delar bedömningen i promemorian att det finns behov av effektiviseringar i hÀlso- och sjukvÄrden. Vi har nyligen analyserat förutsÀttningarna att behÄlla det offentliga Ätagandet i hÀlso- och sjukvÄrden och omsorgen fram till 2040. En slutsats Àr att det kommer behövas kostnadsbesparande effektiviseringar inom hÀlso- och sjukvÄrden och i rapporten analyserar vi flera breda strategier som kan bidra till det. En strategi Àr till exempel struktur- och organisationsreformer med fokus pÄ integrations- och skalfördelar för ökad allokativ effektivitet, vilket överensstÀmmer med inriktningen i promemorian.

Vi instÀmmer inte i förslaget om en ny förordning i dess nuvarande utformning.

Vi instÀmmer inte i att förslaget om en ny förordning för tillfÀlliga statsbidrag Àr ett lÀmpligt styrmedel med syftet att pÄverka effektiviteten i hÀlso- och sjukvÄrden. Vi ser flera problem med förlaget och stÀller oss dÀrför kritiska till förslaget som helhet.

För det första menar vi med utgÄngspunkt i vÄr ovannÀmnda rapport (VÄrd- och omsorgsanalys 2024, Redo för framtiden?), att de ÄtgÀrder eller strategier som kan pÄverka effektiviteten pÄ mer mÀrkbart sÀtt och bidra till att pÄ lÄng sikt klara det offentliga Ätagandet Àr breda och omfattande och kommer krÀva lÄngsiktighet av regionerna. Vi har svÄrt att se hur ett i ekonomiska termer och tidsmÀssigt sÄ begrÀnsat statligt stöd kan bidra till det. Erfarenheterna frÄn tidigare riktade statsbidrag visar att det snarare riskerar att skapa projektifiering utan att bidra till lÄngsiktig utveckling. Med en sÄ bred inriktning bedömer vi inte att ett riktat statsbidrag Àr ett lÀmpligt styrmedel i detta fall. (VÄrd- och omsorgsanalys 2022, I rÀtt riktning?).

För det andra menar vi att nuvarande förslag behöver förtydligas, givet att statsbidraget redan har aviserats i budgetpropositionen för 2025. Nedan pekar vi pÄ nÄgra punkter i promemorian.

Generellt sett Ă€r motiven till de förslag som lĂ€mnas i promemorian sĂ„ kortfattande att det Ă€r svĂ„rt att fullt ut ta stĂ€llning till förslagen. Flera av de nyckelbegrepp som anvĂ€nds skulle behöva beskrivas nĂ€rmare, till exempel ”stĂ€rka effektiviteten” och ”omstrukturerings- och effektiviseringsĂ„tgĂ€rder”, inte minst för att förtydliga inriktningen pĂ„ bidraget för regionerna.

Vi menar ocksÄ att den föreslagna avgrÀnsningen, att bidrag inte fÄr lÀmnas för ÄtgÀrder som regionen fÄr annat statligt stöd för, Àr svÄrtolkad. Vi uppfattar att en pÄgÄende potentiellt omfattande strukturÄtgÀrd Àr omstÀllningen till en god och nÀra vÄrd, dÀr staten lÀmnar omfattande statsbidrag i syfte att stödja utvecklingen (UO 9, anslaget 1:6 Bidrag till folkhÀlsa och sjukvÄrd) och dÀr inriktningen Àr att primÀrvÄrden ska bli den tydliga basen och första linjen i hÀlso- och sjukvÄrden (prop. 2017/18:83). VÄr analys visar att regionerna uppfattar omstÀllningen till en god och nÀra vÄrd som avgörande för att resurserna ska kunna anvÀndas mer effektivt (VÄrd- och omsorgsanalys 2024, Redo för framtiden?). Exempelvis kan förebyggande insatser och mer egenvÄrd pÄ sikt minska befolkningens vÄrdbehov. OmstÀllningen kan pÄ sikt innebÀra en omstrukturering som pÄverkar alla delar av hÀlso- och sjukvÄrden. Mot den bakgrunden finns en uppenbar risk för grÀnsdragningsproblem om vilka ÄtgÀrder som kan förvÀntas inrymmas i den förslagna förordningen och det aviserade statsbidraget.

Vi vill Àven lyfta fram att det hade varit önskvÀrt att ge stöd till regioner och kommuner i samverkan med syftet att stÀrka effektiviteten i systemet totalt sett. Till exempel har regionerna betonat att bÀttre samordning och samverkan med kommunerna har stor betydelse för en effektivare resursanvÀndning (VÄrd- och omsorgsanalys 2024, Redo för framtiden?).

Delegationen för en effektiv hÀlso- och sjukvÄrd föreslÄs fÄ uppdraget att bedöma om regionernas förlag till ÄtgÀrder Àr lÀmpliga eller om det finns mer ÀndamÄlsenliga ÄtgÀrder som bidrag bör sökas för, samt att bistÄ regionerna med analyser av deras verksamhet och ge förslag till effektiviseringar. Vi har svÄrt att se hur en mindre funktion utan en omfattande analyskapacitet skulle kunna göra sÄdana analyser och bedömningar, överpröva regionernas egna bedömningar, och dessutom prioritera och ge företrÀde till de ansökningar som delegationen bedömer i högst utstrÀckning förvÀntas bidra till en effektiv hÀlso- och sjukvÄrd. I detta sammanhang kan konstateras att i budgetpropositionen för 2025 aviserar regeringen bÄde den nu nÀmnda delegationen och en sÀrskild granskningsfunktion med uppdrag att utvÀrdera regionerna och granska deras ekonomiska situation. Granskningen ska fokusera pÄ ÀndamÄlsenligt resursutnyttjande, kostnadseffektivitet och effektiviseringspotential. Vi menar att det hade varit önskvÀrt att förtydliga relationen mellan dessa bÄda funktioner i promemorian, till exempel om granskningsfunktionen ska bidra med analyser till delegationen.

Vi menar att en mer vÀrdeskapande inriktning till exempel hade varit att ge delegationen uppdraget att föra en kontinuerlig dialog med regioner och andra aktörer om förutsÀttningarna för strategiska förÀndringsarbeten och hur de kan bidra till kostnadsbesparande effektiviseringar. Vi har tidigare rekommenderat regeringen att förbereda de riktade statsbidragen inom vÄrd och omsorg bÀttre, genom ökad analys och dialog om utvecklingsbehoven, och med ökad involvering av de som berörs av satsningarna (VÄrd- och omsorgsanalys 2022, I rÀtt riktning?).

Vi vill slutligen peka pÄ behovet av bÀttre uppföljning av vilka resultat statsbidragen ger. I förslaget ska regionernas redovisning innehÄlla uppgifter om de genomförda ÄtgÀrderna och deras totala kostnad. För att stÀrka uppföljningen menar vi att regionerna bör tydliggöra vilka konkreta mÄl som finns för en satsning eller ÄtgÀrd och vad ÄtgÀrderna ska leda till ur ett patient- och medborgarperspektiv. Regionerna bör Àven redovisa i vilken utstrÀckning man nÄtt mÄlen samt planen för lÄngsiktigt genomförande eller implementering av ÄtgÀrderna.


Beslut om detta yttrande har fattats av chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren. Utredaren Daniel Zetterberg har varit föredragande. I den slutliga handlÀggningen har analyschefen Caroline Olgart Höglund och projektdirektören Marianne Svensson deltagit.

❌
❌